Vintern 2018 återskapades "A room of its own" (2007) för en utställning på Stereo Exchange i Köpenhamn.

I det befintliga gallerirummet har jag byggt ett mindre rum. En stomme av träreglar bär upp väggarna, som vid första anblick ser ut att vara väggar vilka som helst, vitrollad gipsskiva eller liknande. Den som ger verket lite tid upptäcker snart små detaljer som inte stämmer överens med detta intryck. Ett litet veck eller ett hål i väggen skvallrar om att det som utger sig för att vara en stabil vägg inte är mer än en millimetertunn hinna av väggfärg.

Tanken på ett fysiskt rum som är sitt eget (its own till skillnad från one’s own) är förbryllande och lite oroväckande. Är det egentligen möjligt, och i så fall, vilken blir betraktarens roll när hen kliver in i rummet?

Verket är här exakt avpassat efter gallerirummets mått och fyller upp allt tillgängligt utrymme, samtidigt som det omsluter utställningens andra verk, Gilitines "NY Golem". Ett möte mellan två verk som trots - eller tack vare - vitt skilda röstlägen för ett samtal om kroppslighet, förgänglighet och sex.

Foto Kevin Malcolm